mktmoget

Min häpnad var kolossal. Hur kunde jag känna så stor attraktion till mitt eget kött och blod? Eller kanske var det bilden av mig själv i hans ansikte som väckte denna passion inom mig. Kalla mig egenkär men jag håller till godo med min teori. Den nakna blicken fylld av sanning har lämnat Filips ansikte och kvar finns bara den eviga urtiden. Filip backar undan, in i skuggornas hemlighetsfulla värld. Farbror Johannes tar ett steg fram för att ersätta Filips plats. Han lyfter upp min späda kropp och placerar den med våld på ett stenbord. Var kom det ifrån? Jag vet inte var det kom från men Farbror Johannes påstår att det funnits där hela tiden. Jag känner mig som lejonet Aslan i Narnia när de binder fast mig på stenbordet. "Vad kommer hända med mig?" frågar jag med gråten i halsen, samtidigt som jag inte kan dölja min upphetsning över dramatiken och uppmärksamheten jag för första gången får av min familj. "Kommer du ihåg din syster Maria-Magdalena som dog när du bara var en liten ynk?" säger Farbror Johannes med en sorg i ögonen. Jag nickar uppfodrande. "Vi hade tänk frammana hennes ande och driva in den i din kropp. Alla är vi överens om att hon höll en högre standard än dig" säger han något muntrare och ett instämmande sorl hörs från samtliga familjemedlemmar. "STARTA RITUALEN!" skriker mormor Maj-Britt och hennes ögon glöder som de aldrig gjort förr. Mormor har stor inverkan på släkten och därför skrider de genast till verket. Tända stearinljus placeras i en cirkel runt mig. Farbor Johannes läser mantrat och släkten stämmer in i korus: "Mente sana mente sum ego aut male mihi esse dubium. illa pinguis". De som jag trodde att jag kände på djupet har förvandlats till en främmande sekt. Filip ställer sig vid min fotände. Jag kan se på hans ansikte att något inte står rätt till. Han tar av sig tröjan och då noterar jag att han fullkomligt badar i sin egen svett. Farbror JOhannes drar fram en minigiljotin. "Tur att Filip är så klennackad" skrockar han samtidigt som han putsar den redan blänkande eggen. Jag grips av förfäran när jag inser att Filip ska offras.